Servicen för barn, unga och familjer förbättras genom gemensam sysselsättning

Splittrad service har varit en av de stora utmaningarna i Egentliga Finland inom social- och hälsovårdstjänsterna för barn, unga och familjer. I regionen förekommer rätt litet styr- och servicestrukturer som skulle binda samman kommunerna eller olika servicenivåer. Genom att utveckla social- och hälsovårdstjänsterna söker man råda bot på läget.

Servicen för barn, unga och familjer omfattar ett brett spektrum av olika tjänster – allt från krävande specialsjukvård och institutionsservice inom barnskyddet till skol- och studenthälsan och tredje sektorns öppenvårdstjänster.

Den splittrade servicestrukturen leder till att den hjälpbehövande måste söka hjälpen på många olika håll och i sista hand måste man förlita sig på barnskyddet eller specialsjukvården – sektorer där servicebehovet ökar. På sistone har detta framkommit särskilt inom området ungdomspsykiatri.

– Ett av de mest brinnande problemen inom vårt servicesystem just nu är att barn och unga inte får den hjälp de behöver strax, utan först efter en lång väntan, sökande och utredningar. Detta beror på att tjänsterna fungerar åtskils. Vi kan dock vara hoppfulla vad gäller lösningen av detta problem, då det finns fungerande modeller i Egentliga Finland – modellerna måste dock tillämpas mycket vidare än vad fallet är nu, säger ansvarige beredaren för BAFA-tjänsterna och ordföranden för den regionala temagruppen Mikko Hulkkonen.

Det finns en strävan att svara på dessa utmaningar genom att uppbringa praktiska lösningar för utvecklingen av tjänsterna för barn, unga och familjer i Egentliga Finland. En stor del av detta arbete pågår redan nu inom projekten Framtidens social- och hälsocentral och strukturreformen. Utvecklingen ska ske inte endast genom praktiska lösningar utan bakom ligger också ansträngningar att sammanföra separata tjänster och proffs inom detta område och att öka know-howet bland aktörerna inom den primära social- och hälsovården. Detta kommer att förbättra servicetillgängligheten.

– Under senaste utvecklingsperiod skedde utvecklingen av tjänsterna för barn, unga och familjer, eller de så kallade BAFA-tjänsterna, under ett stort projektparaply. Nu ska vi åtgärda bristerna genom tematiska delprojekt och genom att på djupet gå in på tjänstetillgångens knutpunkter. Därför blir betydelsen av den övergripande koordineringen särskilt stor – vi måste få utvecklingen av löpa strömlinjeformat för att få förbättringar till stånd, påpekar Mikko Hulkkonen.

Utvecklingsmålen inom BAFA-tjänsterna ligger på det praktiska planet:

Enligt den operativa modellen som centrerar kring familjer ska samfunktionen av tjänsteutbudet inom primärnivån ökas, så att tillgången på hjälp av olika experter blir flexibelt tillgängligt för familjerna. För att stöda tidigt ingripande ska gemensamma metoder för att ”föra på tal” spridas inom regionen.
Kunnandet hos primärvårdsaktörerna inom de ungas lågtröskeltjänster för handläggandet av mentalvårds- och missbruksproblem ska förbättras för att bättre åtgärda dessa problem i ett tidigt skede, bl.a. redan i skolorna. Dessutom ska ett team grundas för att få bort åtminstone de värsta vårdköerna i regionen.
Pilotprojektet kunskaps- och stödcentra ska utveckla anstaltsvården för barn och unga som är i behov av den allra mest krävande servicen. Detta skulle innebära en s.k. kombinationsenhet där man i framtiden kunde vårda unga som är i behov av såväl fosterhemstjänster som psykiatrisk anstaltsvård.
Särskilda projekt kommer att utveckla praxis och evidensgrunder inom barnskyddet.