I beredningen av Egentliga Finlands välfärdsområde, som inleds 1.1.2023, utarbetas en stor administrativ reform under hela det här året. Välfärdsområdesstyrelsen godkände den administrativa organisationsstrukturen för välfärdsområdet i sin helhet i sitt sammanträde den 13 maj. Den nu bestämda helheten handlar om strukturen för verksamhet och ekonomi – tjänster för klienter reformeras inte vid det här skedet.
Under det här året byggs det upp en administrativ reform i välfärdsområdet. Principen i beredningen är en trygg övergång, vilken har som princip att trygga service för invånare. Genom att dela reformen i skeden minimeras risker som en stor reform skulle medföra för servicens kontinuitet.
Servicenätet, alltså verksamhetsställen för social- och hälsovården ändras inte nu eller än i början av året 2023. Ändringarna i social- och hälsovårdstjänsterna som syns till invånarna i Egentliga Finland förbereds noggrant, och det kommer att fattas ett separat beslut om dem.
– Man kan säga att vi lyckades i reformen om den administrativa organiseringen inte syns till dem som använder tjänsterna. I praktiken kommer alla social- och hälsovårdstjänster i Egentliga Finland att finnas där de finns nu även efter årsskiftet, berättar ordförande för välfärdsområdesstyrelsen Sanna Vauranoja.
Med organiseringen skapas grund för servicens förenhetligande
I den nu godkända organisationen kommer förvaltningsstruktur och ledningssystem i social- och hälsovårdsorganisationeren i över 30 kommuner i Egentliga Finland att förenas. I stället för flera parallella modeller för verksamhet, ekonomi och förvaltning leds social- och hälsovårdstjänster som linjeorganisation i fortsättningen.
Den administrativa organisationen för Egentliga Finlands välfärdsområde består av 6 nivåer:
1. Välfärdsområde
2. Resultatområde
- Välfärdsområdesstyrelsen beslöt om sex resultatområden 12.4.2022: https://vshyvinvointialue.fi/varsinais-suomen-aluehallituksen-kokouksen-paatokset-tiistaina-12-4-2022/
- Välfärdsområdesstyrelsen inrättade resultatområdescheftjänsterna 13.5.2022
3. Resultatgrupp
4. Serviceområde
5. Serviceenhet
6. Kostnadsställe
Till Egentliga Finlands välfärdsområde övergår totalt cirka 23000 anställda. Arbetsplatsens läge och arbetsuppgift förblir desamma för de flesta som de är även nuförtiden
Ändringsskedets förvaltningsmodell har delats in i områden
Att förenhetliga verksamhetssätt är en central målsättning i reformen av social- och hälsovårdstjänsterna. I ändringsskedet ledes ekonomi och verksamhet i Egentliga Finlands välfärdsområde som linjeorganisation, som är delat in i åtta områdets helheter.
- Vakka-Suomi region: Nystad, Letala, Vemo, Tövsala, Pyhäranta, Gustavs, Virmo, Nousis, Masko
- Loimaa region: Loimaa, Pöytis, Aura, Oripää, Lundo, S:t Mårtens, Koskis
- Östra Åbo region: S:t Karins, Pemar-Sagu
- Åboland: Kimitoön, Pargas, Åbo
- Västra Åbo region: Nådendal, Reso, Rusko
- Salo region: Salo, Somero
- Åbo, södra
- Åbo, norra
– Invånarna kan fortfarande använda social- och hälsovårdstjänster på hela Egentliga Finland. Regionindelningen fastställer inte, var social- och hälsovårdstjänster erbjuds, utan den är välfärdsområdets inre organisering, förklarar beredningschef Antti Parpo.
Välfärdsområdesstyrelsen röstade regionindelningen. Jouni Mutanens (Centern) förslag som understödds av Niina Alho (SDP) Niina Söderlund (Vänsterförbundet) vann med röster 8-7. Enligt det ändrade förslaget förflyttades Härkätie till Loimaa regionen och Akseli till Vakka-Suomi regionen.
Ur verksamhetens och ekonomins synvinkel är en passlig befolkningsmängd för varje region är cirka 30000-40000 invånare samt ett geografiskt enhetligt område eller besökstrafikens riktning.
Numera leds samma ärenden i kommunerna. Bakom det regionala ändringsskedet finns tanken på tillräckligt omfattande helheter. Med detta försöks förena verksamhetsmodeller enhetligt på hela välfärdsområdet och samtidigt ha nytta operativt och ekonomiskt genom att förenhetliga. Syftet med den regionala uppdelningen är att göra förändringsledning smidigare och att stöda den i social- och hälsovårdstjänster och i tjänster för äldre.
Regionerna för social- och hälsovårdstjänster utgörs av 57 hälsostationer, verksamhetsställen för munhälsovård och familjecentrumstjänster, som är bl.a. skol- och studenthälsovården. Social- och hälsocentralen är inte en ny byggnad utan en benämning för social- och hälsovårdstjänster som samlas ihop. Den nu bestämda förvaltningsmodellen för ändringsskedet linjerar inte upp placeringen av tjänster i social- och hälsocentraler utan separata beslut om dem kommer att fattas.
När kan vi vänta oss ändringar som syns till klienterna?
Det kommer ändringar i social- och hälsovårdstjänster därefter beslut om servicestrategin och servicenätet har fattats och deras verkställande fortskrider. Servicestrategin är lagstadgad, och i den stakas ut vilka tjänster, för vem, hur och vem producerar, och i servicenätet beskrivs, var man får dessa tjänster. Beredningen av de här ärendena påbörjas på hösten, och beslut fattas först efter en noggrann beredning. Det förväntas inte betydande ändringar bland annat i servicenätet under övergångsskedet 2023.
En central målsättning med reformen av social- och hälsovårdstjänster är likvärdiga och fungerande tjänster. Av den anledningen till exempel klientavgifter försöks förena i Egentliga Finland utan dröjsmål. Beredningen av det här ärendet har påbörjats och det kommer att informeras om ärendet, när beredningen har fortskridit. För tillfället kan man inte ta ställning till, om avgifterna kommer i medeltal att sjunka eller stiga.
Den nu bekräftade personalorganisationen är ett centralt ärende för att kunna gå framåt med beredningen av införandet av ekonomiska förvaltningens och personaladministrationens system samt av informations- och kommunikationssystem.
Ärendelista för välfärdsområdesstyrelsens sammanträde har publicerat på webbplatsen.
Tidigare om ärendet:
Under våren byggs välfärdsområdets organisation upp bit för bit (meddelande 17.3.2022)
Beslut från Egentliga Finlands välfärdsområdesstyrelses möte 12.4.2022