Gå över till innehållet

Programmet Framtidens social- och hälsocentral

Klienthandledning är övergripande bemötande

En övergripande bedömning av behovet av vård, service eller stöd är centrala teman i social- och hälsovårdsreformen: den minskar belastningen på den specialiserade sjukvården och möjliggör smidiga och rättidiga tjänster, vilket också ökar klientnöjdheten. I klienthandledningen kartläggs de tjänster som klienten använder och behovet av tjänster samt utarbetas vid behov en vård- eller klientplan. Detta minskar märkbart tillträdet från lucka till lucka och förtydligar tjänsternas djungel.

Pilotprojektet med klienthandledningstjänsten som startade för ett år sedan börjar gälla redan i hela Egentliga Finland. En väl mottagen tjänst på hälsostationerna har ingen tröskel – den som behöver tjänsten kan endera själv vara i kontakt, eller en närstående eller en yrkesutbildad person som bemötts i samband med ett tidigare servicebehov.

– Klienthandledarens uppgift är att kartlägga klientens helhetssituation, hänvisa honom eller henne till rätt tjänster och gallra bort eventuella överlappande eller helt onödiga tjänster, beskriver projektchef för pilotprojektet för klienthandledning Tiia Korpisalo från social- och hälsocentralsprojektet i Egentliga Finland.

– Projektet samarbetar också med de aktörer och projekt som har ett starkt samband med klientstyrningen. Sådana samarbetspartner är till exempel FPA, organisationsfältet, socialservicen, den specialiserade sjukvården och sysselsättningsprogrammets projekt ”Kaveria ei jätetä”, berättar Tiia Korpisalo.

Som kortast sköts klienthandledningen under ett samtal, om servicebehovet är tydligt och klienthandledaren vet till vilka tjänster klienten ska hänvisas. Man kommer överens om tjänsterna tillsammans och vid behov förs klienten till rätt tjänst eller kontaktas en annan yrkesutbildad person som i sin tur kontaktar klienten för att ordna den service som säkert är lämpligast för honom eller henne.

– Ibland kan utgångspunkten dock vara mycket mer komplicerad. Då kallas klienten till mottagningen och man börjar utreda klientens situation. I dessa fall kan det vara fråga om till exempel en livssituationskris såsom en närståendes död, skilsmässa eller till exempel symtom som tyder på utbrändhet, berättar Korpisalo.

När en person har flera grundsjukdomar kan det förekomma utmaningar i egenvården. Enligt Tiia Korpisalo upplevs då ofta också så kallad vårdtrötthet.

Att lyssna och att gå sida vid sida är centrala teman

En förtroendefull relation byggs upp genom att lyssna.

– Därefter kan man med små steg tillsammans börja fundera på rätt tjänster och skapa en klient- eller vårdplan, säger Tiia Korpisalo.

Vid behov konsulterar klienthandledaren andra yrkesutbildade personer, ordnar tjänsterna och säkerställer att klienten får rätt service. Om klientens resurser är små fungerar klienthandledaren som en medvandrare och som en “tolk” för klientens ärenden.

Arbetsgreppet i tjänsten är övergripande och klientorienterat.

– Att lyssna är alltid centralt i arbetet oberoende av vilket behov av service och hjälp som finns. I arbetet beaktas personens egna resurser och man strävar efter att stöda dem på alla sätt.

– När man på ett övergripande sätt har fått kontroll över klientens ärenden kan man vid behov utse en annan yrkesutbildad person till kontaktperson. Det kan till exempel vara fråga om en sjukskötare på hälsostationen eller en mentalvårdsskötare som kontrollerar helhetssituationen i fortsättningen, berättar Korpisalo.

Om det redan finns många tjänster i bruk och man ser att klientens situation snabbt kan eskalera på nytt, kan även klienthandledaren bli kontaktvårdare.

I bästa fall kan klienten dock i fortsättningen själv koordinera sina tjänster och det behövs inte längre en klienthandledare eller någon annan “egen” yrkesutbildad person. Både klienten och vårdpersonalen får hjälp av en multiprofessionell vårdplan som klienthandledaren eller kontaktpersonen gör upp tillsammans med klienten.

Ett betydande antal kommuner i Egentliga Finland har redan kommit med.

– Även nätverken av klienthandledare har utvidgats mycket sedan förra våren. Befintliga nätverk underlättar nya nybörjares arbete när man inte själv behöver fundera på vilka alla samarbetspartner som kunde behövas i arbetet, säger Korpisalo.

– I en del av kommunerna finns det också behov av en lättare klienthandledning, som vi erbjuder utöver det intensiva klienthandledningsarbetet. Det finns också behov av kompetens inom det sociala området, så i och med att projektet utvidgas har man för avsikt att placera viktig kompetens inom det sociala området på fältet inom primärvården.

En del av kommunerna har redan börjat testa en sådan här modell av arbetspar före den egentliga projektutvidgningen och erfarenheterna och responsen har varit bra. Målet med all verksamhet inom projektet är att tjänsterna ska tillhandahållas på rätt plats och att det överlappande arbetet ska minska.

Kommuner som erbjuder klienthandledning:

Oxvägen (Lundo, Marttila, Koski Tl), Sote-Akseli (Virmo, Masku, Nousis), Nystads YTA (Nystad, Vemo, Gustavs, Tövsala, Pyhäranta), Letala, Åbo, Salo, Somero och Nådendal. S:t Karins och Pemar – Sagu är tills vidare på paus i brist på klienthandledare.

Tiia Korpisalo

  • Hösten 2021 inledde hon ett högre YH-lärdomsprov från klienthandledningen till S:t Karins huvudhälsostation, där hon arbetade som sjukskötare.
  • När pilotprojektet för klienthandledning inom Egentliga Finlands social- och hälsocentral inleddes anslöt sig Korpisalo naturligt till projektet och pilottestade modellen vid S:t Karins huvudhälsostation.
  • Projektkoordinator i klientstyrningspilotprojektet från och med den 13 september 2021, från början av mars 2022 som projektchef.

Text och bild: Heidi Pyhälahti