Gå över till innehållet

Strukturreformen

Jämn kvalitet på vården, omsorgen och servicen inom hela landskapet

Projektet Överkommunal övervakningscentral är en del av strukturreformprojektet inom social- och hälsovårdfsreformen.  Detta projekt som förvaltas av Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt har kommit i gång i flygande fläng.  Stödarbetet för övervakningen har redan startat för seniortjänsterna och för barnskyddet och alla serviceområden förväntas vara med i projektet redan under våren 2021. Utbildningen i självövervakning har också startats.

Inom ramen för projektet Egentliga Finlands överkommunala övervakningscentral ska den som ordnar regionens social- och hälsovårdstjänster stödas i uppfyllandet av de lagstadgade plikterna genom produktion av övervaknings-, handlednings- och bedömningsbesök i syfte att garantera egenkontroll.  Övervakningen baseras på en regional övervakningsplan.

Projektchef för övervakningscentralprojektet är Karolina Olin (sjukskötare YH, HvM, doktorand) och som hennes arbetspartner jobbar övervakningskoordinator för sjukvården Karoliina Marjaniemi (sjukskötare AMK, HvK, HvM-stud.) som också är utbildningsansvarig.

–  Målsättningen för övervakningscentralprojektet är att förbättra säkerheten och kvaliteten på vården, omsorgen och servicen för klienterna och patienterna i Egentliga Finland.  Samtidigt förbättras jämlikheten för serviceproducenterna genom att egenkontrollen stöds och bedöms, berättar Karolina Olin.

I egenskap av anordnare ansvarar kommunen för att servicen är av jämn kvalitet både inom den kommunala sektorn och då det gäller köptjänster från privata sektorn, både för större och för mindre serviceproducenter.

Övervakningskoordinatorerna inom projektet arbetar tillsammans med kommunerna.  Proaktiva besök för övervakning och styrning kommer att utföras i samförstånd, och processerna och innehållet i hur övervakningen förverkligas kommer att utvecklas.  Hela datainnehållet i övervakningen definieras och testas på en elektronisk plattform.

Övervakningskoordinatorerna är
på sätt och vis intressebevakare för kunderna

Förutom Karolina Olin och Karoliina Marjaniemi har också hälsovårdaren, sjukskötaren Nita Valtonen (högre YH-examen) anställts inom övervakningscentralprojektet som övervakningskoordinator för seniortjänster.  Hon har utfört övervakninsgbesök redan tidigare inom Åbo stad.  Med det nya projektteamet upplever Valtonen att hon fått ny sprutt i sitt arbete.

– Jag har alltid velat vara med om att utveckla något som detta. Hittills har jag aktivt sökt information på egen hand utöver det som min utbildning gett, men nu har jag så att säga fått bredare axlar och kan exponera mitt arbete rätt och slätt.  Jag upplever mitt arbete som synnerligen värdefullt – jag känner mig som om jag vore intressebevakare för klienterna, funderar Valtonen.

Förutom Valtonen har också pol. mag. Soila Vuohijoki anställts inom projektet som övervakningskoordinator för barnskyddet.  Valet av övervakningskoordinator för servicen inom mental hälsa och missbruk börjar småningom vara klart.

Synlig och systematisk ledning av säkerheten är grunden till all egenkontroll.  Grundelementen för ledningen av säkerheten bör beskrivas i självövervakningsplanen.

– Planen ska beskriva hur säkerheten i praktiken styrs genom bedömning av olika delområden, såsom riskkontroll eller servicebehov.  Självövervakning är aktiv verksamhet vilket förutsätter att hela personalen och ledningen deltar, konstaterar Karolina Olin.

______________________________

Information om utbildningar:

”En välmående arbetsgemenskap
är direkt proportionell till patientsäkerheten”

Utbildning som riktar sig till serviceproducenterna har påbörjats och intresset har varit stort: nästan 160 serviceproducenter anmälde sig redan till det första undervisningsmötet.  Genom att utbilda serviceproducenter ökar kunskapsnivån i egenkontroll inom hela regionen.

En av föreläsarna på utbildningsdagen var Patrik Nyström från Safety Factors Finland.  I sitt anförande diskuterade han inverkan av mänskliga faktorer på säkerheten.

– Det är väsentligt att förstå hur så kallade systemgenererade riskfaktorer inverkar på funktionen av organisationerna inom social- och hälsovården.  Dessa riskfaktorer, tillsammans med mänskliga omständigheter, såsom stress eller trötthet, kan utgöra faromoment för grupparbetet.

Många av åtgärderna som vidtas för egenkontrollen förverkligas i patient/klientgränssnittet. Om arbetsgemenskapens medlemmar inte stöder varandra, återspeglas detta direkt i vården och patientsäkerheten.

– Vårdens kvalitet garanteras om ledningen uppvisar ett assertivt, d.v.s. bestämt, och respekterande chefskap och god arbetshandledning.  En väl upplagd checklista som också används och t.ex. kontroll av de anställdas koncentrationsförmåga och fokusering på uppgifterna hör också till.  På detta sätt garanteras att vårdkvaliteten är hög varje dag – också under de så kallade sämre dagarna, säger Nyström.

Om resurserna och kunnandet räcker till, kan personalen vara mer flexibel och anpassa sig t.o.m. snabbt till föränderliga situationer.

I samband med utbildningsdagarna får serviceproducenterna också dagsaktuell information om säker läkemedelsbehandling, dataskyddsansvar, organisering och egenkontroll.  Pekka Riekkinen (JL, LL.M) tar upp frågor kring hur man säkerställer patienternas självbestämmanderätt också under pågående coronapandemi.

Nästa utbildningsdagar i utbildningskalendern 13.4., 4.5., 27.5. (Avsedda för serviceproducenterna inom social- och hälsovårdsreformen; utbildningen är kostnadsfri och öppen inom regionen. Obs. Förhandsanmälan behövs. På finska.)

Öppningsseminarium för projektet överkommunal övervakningscentral 14.4.   (Avsedd för cheferna och förmännen inom social- och hälsovårdsreformen och andra intresserade. Obs. Förhandsanmälan behövs. På finska.)

Nyckelord: projekt , strukturreform , utbildning , sote , övervakning