Resultaten av den första enkäten som riktats till hela befolkningen i Egentliga Finland om rusmedelssituationen har sett dagens ljus. Enkäten besvarades av 3625 personer. Avsikten med enkäten har varit att insamla observationer och åsikter om användningen av rusmedel och rusmedelsskador. Något som kom tydligt fram vara oron för minderårigas rusmedelsbruk och för tillgången på missbrukarvård inom regionen. Enkäten gav ett stort antal utvecklingsförslag och förslag till preventivt missbrukararbete för det blivande välfärdsområdet.
Användning av rusmedel bland unga och oron för trygghet och ordningsstörningar framkom som viktiga ärenden i enkäten som gjordes i september 2021. Folket i Egentliga Finland önskar större satsning på preventiv missbrukarvård, särskilt för ungdomar. Något som också återkom i svaren var en önskan om förbättrad service och snabbare tillgång på missbrukarvårdstjänster.
De flesta som svarade var i ålderkategorien 31–60 år men svar i stora mängder inkom från alla ålderskategorier. Av dem som svarade var 75 % kvinnor. Respondenterna kom från alla kommuner i Egentliga Finland, utom Gustavs. De största antalen svar kom från Åbo, Nystad, St. Karins, Salo, Pemar, Reso och Lundo.
– Vi fick också tacknämligt med svar från de mindre kommunerna, planerare Niina Jalo, Åbo stad, säger.
– Det stora intresset för enkäten och vad den handlade om var en positiv överraskning.
Enkäten gav upphov till drygt 1000 utvecklingsförslag. Utvecklingsförslagen hänförde sig särskilt till tillgången på missbrukartjänster och till förebyggande av missbruk bland ungdomen. Också andra frågor togs fram, bl.a. trafikbeteende, rattfylleri och bilkörning under drogpåverkan. Utvecklingsarbetet fortsätter nu i kommunerna och resultaten av enkäten kommer att utnyttjas i social- och hälsovårdreformens förberedande arbete.
Rökning och rusmedel bland minderåriga syns i regionen
Respondenterna gjorde en del observationer om minderåriga ungdomar: Under det senaste året hade nästan 80 % av respondenterna sett minderåriga röka, ungefär hälften hade sett ungdomar snusa och använda el-cigarett, medan 60 % hade sett minderåriga använda alkohol. Mindre än 20 % hade sett ungdomar knarka eller förmedla och sälja rusmedel till minderåriga. De unga själva hade lagt märke till betydligt mera: Inte mindre än 90 % av de minderåriga respondenterna hade sett minderåriga använda alkohol och nikotinprodukter och 40 % hade sett användning av cannabis.
Berusade och knarkare inger rädsla
Vad gäller rusmedelskonsumtion hos vuxna ser läget bättre ut i Egentliga Finland. Mindre än hälften av respondenterna upplevde att konsumtionen av alkohol-, tobaks- och nikotinprodukter är för stor inom den egna kommunen. 29 % av respondenterna tyckte att inställningen i hemkommunen är alltför liberal till alkoholanvändning i berusningssyfte. 24 % ansåg att hasardspel är alltför omfattande i hemkommunen.
En tredjedel av respondenterna hade blivit utsatt för tobaksrök bl.a. utanför restauranger eller på busshållplatser så att det känts skadligt. Dessutom ville man komma åt rökning på balkongerna.
Knarkare och berusade personer inger rädsla: Under de senaste 12 månaderna hade 31 % av respondenterna sett knarkanvändning på offentlig plats och 38 % hade upplevt berusade människor som de mött som hotfulla. Skillnaderna mellan kommunerna var stora: Rädsla för berusade människor hade upplevts av 58 % i Salo, av 47 % i Åbo, av 46 % i Kimitoön och av 46 % i Nådendal. Ordningsstörningar som berusade personer åstadkom togs också upp i enkätsvaren.
Begränsning av utskänkning och försäljning åt berusade personer
I mera än hälften av enkätsvaren uttrycktes ett önskemål att restauranger och affärer skulle ta en strängare inställning till utskänkning och försäljning till kunder som är uppenbart berusade. Inte mindre än 40 % av respondenterna skulle vilja påverka tillståndsförfarandena för utskänkning och uttrycka sin åsikt ifall att en restaurang i hemmets omedelbara närhet skulle ansöka om utskänkningstillstånd eller förlängd tid för utskänkning på sommarterrasser.
Egentliga Finland satsar på preventiv missbrukarvård
Den preventiva missbrukarvården har utvecklats aktivt som en del av den pågående social- och hälsovårdsreformen och förberedelserna inför Egentliga Finlands välfärdsområde. Målsättningen har varit att öka det strukturerade samarbetet såväl i kommunerna som mellan kommunerna. Gemensamma principiella planer har uppgjorts bl.a. för rusmedelsfostran i skolorna, och yrkesverksamma personer inom social- och hälsovården har fått utbildning i att ta frågor om rusmedel och hasardspel upp till tals. En del av utvecklingsarbetet har lett till att man tagit bruk en gemensam enkät för bedömning av den aktuella situationen inom rusmedelsanvändningen samt den så kallade Pakka-verksamhetsmodellen.
Pakka-verksamhetsmodellen påverkar de lokala attityderna till rusmedel
Enkäten för bedömning av den aktuella situationen inom rusmedelsanvändningen är en del av det preventiva missbrukararbetet och hör till Pakka-verksamhetsmodellen som enligt undersökningar har visat sig ha effekt inom ramen för det preventiva missbruksarbetet. Pakka-modellens syfte är att, på lokalt plan, minimera och förebygga skador p.g.a. alkohol, tobak och hasardspel. Särskilt viktigt är att beakta situationer, där minderåriga eller uppenbarligen berusade personer har en möjlighet att skaffa mera rusmedel, alltså att reagera i situationer där berusande produkter säljs eller utskänks eller rent av langas till minderåriga.
Pakka-verksamhetsmodellen används i 44 % av Finlands kommuner (år 2020). I Egentliga Finland används modellen i Åbo, Salo, St. Karins, Reso, Pemar, Sagu, Virmo, Masku och Nousis och är i startgroparna också i andra kommuner inom regionen.