Gå över till innehållet

Programmet Framtidens social- och hälsocentral

Egentliga Finlands välfärdsområde: Var syns reformen redan nu, vad ändras i framtiden och vad ändras inte?

Från och med inledningen av år 2023 kommer välfärdsområdena att ansvara för att tillgången på social- och hälsovårdsservice är tillräcklig och för fungerande räddningstjänster för befolkningen inom välfärdsområdena.  I Egentliga Finland pågår ett allt intensivare arbete inom välfärdsområdets beredningsorganisation och inom projektet Framtidens social- och hälsocentral: kommuninvånarna ska få tillgång till allt smidigare service som kännetecknas särskilt av kortare köer, av mer jämlik servicekvalitet och av fungerande multiprofessionellt samarbete i arbetsgrupper.  

Egentliga Finlands välfärdsområde kommer att ansvara för organiseringen av social- och hälsovårds- och räddningstjänsterna från och med 1.1.2023.  Alla 27 kommuner i Egentliga Finland jobbar gemensamt för att skapa ett välfärdsområde för invånarna: deltagare i arbetet är kommunernas social- och hälsovårdsservice, sjukvårdsdistriktet, specialomsorgstjänsterna och räddningsverket. Målsättningen för denna stora reform är att förbättra tillgången och nåbarheten av primärvårdstjänster, att reducera skillnaderna i välbefinnande och hälsotillstånd, att säkerställa jämlika social-, hälsovårds- och räddningstjänster av hög kvalitet och att säkerställa tillgången på professionell arbetskraft.  En av målsättningarna är dessutom att stävja kostnadsökningen.

– Också inom Egentliga Finland har vi inom en kort tid blivit bättre på allt detta. Allt kommer inte vara klart den första januari 2023, men vi är på god väg mot allt smidigare och flexiblare service.  Organiseringen av arbetet för att grunda den nya förvaltningen och av ett flerprofessionellt arbetssätt är på god väg, konstaterar Antti Parpo, tillf. direktör för välfärdsområdet.

Katariina Kauniskangas som är chef för projektet Ordnande av tjänster är inne på samman samma linje.

Nycklarna till framgångsrikt arbete är att vi vet vad vi gör och hur vi gör det: att den bästa informationen om någon viss service, t.ex. datasystemen, finns inom välfärdsområdet och att den används till klienternas bästa.  Kauniskangas anser att servicen framöver kommer att gestalta sig i allt högre grad som friktionsfria nättjänster, servicekedjor och nätverk som binder samman olika aktörer.

Framtidens social- och hälsocentraler ställer människan i centrum

Vid sidan om den förvaltningsmässiga beredningen genomförs redan nu konkreta förändringar som gäller kommuninvånarna och klienterna.  Detta sker särskilt inom ramen för projektet Framtidens social- och hälsocentral i Egentliga Finland, där det nationella utvecklingsprogrammet efterföljs.  I Egentliga Finland betonar projektet särskilt sådana tjänster där behovet är störst.  Syftet med hela programmet Framtidens social- och hälsocentral är att skapa omfattande social- och hälsocentraler som erbjuder hjälp för klientens individuella behov utan att klienten ska behöva vandra från lucka till lucka.  I Framtidens social- och hälsocentral kommer konsultationer och nya handlingssätt att löpa parallellt med primärhälsovården och stöda den.  Den potential som elektroniska och digitala lösningar medför kommer att utnyttjas.

– Det väsentliga är att utveckla tillgången och nåbarheten av vården.  På det sättet får våra klienter i alla ålderskategorier den service de behöver, i rättan tid, på rätt plats, av den rätta yrkesmänniskan och på ett jämlikt sätt.  När vi jobbar på detta sätt, följer vi samtidigt förordningen om vårdgarantin som håller på att omskrivas, poängterar Pia Kirjonen som är projektledare för projektet Framtidens social- och hälsocentral i Egentliga Finland.

Väsentliga områden som blir föremål för utveckling i alla sex delprojekt inom programmet Framtidens social- och hälsocentral i Egentliga Finland är smidiga vårdstigar, eliminering av dubbelarbete och en betydande ökning av samarbetet mellan olika yrkesgrupper.  Som bäst pågår denna utveckling i stor utsträckning inom pilotprojekt i Egentliga Finland, exempelvis inom barn- och familjearbete, klienthandledning och seniorservicen – olika verksamhetsmodeller utvecklas under projekttiden (som pågår till slutet av år 2023) i syfte att göra dem ännu mer funktionella och befästa dem som permanenta lösningar inom välfärdsområdet.

– Vi utvecklar såväl tillgången på vårdtjänster som preventiva tjänster genom att stärka befolkningens välbefinnande och hälsa.  Detta avlastar för sin del den tyngre hälsovården.  Vi utvecklar tjänsterna för barn, ungdomar och familjer, mental- och missbruksvården, socialservicen och servicen för seniorer.  Rollen av socialvården i olika servicesammanhang har redan stärkts och kommer att stärkas ytterligare framöver, säger Pia Kirjonen.

Intressentenkät visar:  högsta önskan är kortare väntetider

För att belysa bakgrunden till strategiarbetet utfördes i vintras en enkät som riktades till olika intressenter.  Enkätsvaren belyste vilka åsikter social- och hälsovårdspersonalen, förtroendevalda, samarbetsområdets högsta tjänstemän, företag och samfund har gällande den service som för närvarande erbjuds av social- och hälsovården och räddningsväsendet.

Nätenkäten besvarades av ca 4 100 respondenter från alla kommuner i Egentliga Finland.

Centrala observanda i enkäten gällande ordnande av social- och hälsovårdstjänsterna i Egentliga Finland (andelen av befolkningen och förtroendevalda):

Bägge centrala respondentgrupper uppgav samma utvecklingsmål som det allra viktigaste: kortare köer och kortare väntetider

Följande ansågs mycket viktigt:

  • Personalens yrkeskunnighet
  • Tillgången på service nära boningsorten
  • Kontinuiteten av vården och/eller servicen
  • Informationsflödet
  • Mera service under ett och samma besök

Följande ansågs tämligen viktigt: tillgången på service på kvällar och veckoslut samt elektroniska tjänster.

Ref. Pressträff med morgonkaffe 20.4.2022, Beredningen av Egentliga Finlands välfärdsområde samt projektet Framtidens social- och hälsocentral: Vad medför reformen för regionens befolkning? /Heidi Pyhälahti

Sammanfattning av enkät om ordandet av Egentliga Finlands social- och hälsovårdsservice (tyvärr finns materialen endast på finska): Väestökyselyn koonti (pdf)

Nyckelord: välfärdsområde , Klienthandledning