Gå över till innehållet

Enhetliga verksamhetsmodeller utvecklas inom socialarbetet för barnfamiljer och barnskyddet för hela välfärdsområdet

I den innehållsmässiga beredningen av välfärdsområdet, i projektet Framtidens social- och hälsocentral i Egentliga Finland, utvecklas också barnskyddsprocesserna. I centrum för utvecklingsarbetet står alltid kunden och att kunderna i fortsättningen får lika högklassig service med enhetligt innehåll oberoende av boendekommun.

Under det gångna decenniet har barnskyddssystemet i Finland i flera inlägg kritiserats som ineffektivt och överbelastat.

– De anställda har inte haft tillräckligt med tid att träffa barn och familjer eller sätta sig in i deras situationer och behov. Tyngdpunkten i arbetet har legat på servicehandledning och koordinering, inte på interaktion och möten, säger Johanna Lehtola, projektchef för utveckling av barnskyddet inom projektet Framtidens social- och hälsocentral i Egentliga Finland.

Centrala knutpunkter är den kraftiga ökningen av antalet kunder inom det sociala arbetet bland barnfamiljer och barnskyddet, den kontinuerliga ökningen av antalet barnskyddsanmälningar och barnskyddskontakter och samtidigt bristen på socialarbetare.

– Det finns många verkliga experter inom socialarbetet, men deras händer räcker inte till för att sköta de lagstadgade uppgifterna. Lagstiftningen blir ramvillkor för till exempel antalet kunder samt för hur snabbt ett anhängiggjort barnskyddsärende behöver utredas, säger Lehtola.

Välfärdsområdet behöver alltså tydliga och enhetliga processer och verksamhetsmodeller för det sociala arbetet bland barnfamiljer och barnskyddet för att underlätta de anställdas arbetstryck, öka branschens drivkraftsfaktorer och trygga högklassiga tjänster för kunden. Projektet Utveckling av barnskyddet inom projektet Framtidens social- och centralprojekt siktar på dessa mål.

Öppna utbildningar
från den systemiska verksamhetsmodellen

Utvecklingsarbetet har redan kommit igång bra och det finns många verktyg – även befintliga arbetssätt vidareförädlas. Som en del av programmet för utveckling av barn- och familjetjänster (LAPE) 2017–2018 pilottestades verksamhetsmodellen för systemiskt barnskydd i Egentliga Finland i Åbo, Reso och Salo. I det systemiska arbetssättet granskas kundens situation på ett övergripande sätt och därför inkluderar man också viktiga närstående och yrkesutbildade personer som arbetar med kundens ärenden.

– Den grundläggande idén är att man granskar barnet och familjen genom relationer och interaktion mellan familjerna och granskar de system som omger familjen i stället för att se “problemet” hos en enskild familjemedlem, berättar Johanna Lehtola.

Modellens särdrag är ett team med flera aktörer som arbetar med klientfamiljer med ett arbetssätt som stöder sig på systemisk familjeterapi. Avsikten är att arbetet ska vara intensivare och mer övergripande än det nuvarande sociala arbetet.

– Webbutbildningen pilottestades av två utbildningsgrupper på våren och nu på hösten ordnas ytterligare två utbildningsgrupper, av vilka anmälan till den första redan är öppen, tipsar Lehtola.

Responsen har varit positiv. För närvarande utbildas  anställda som arbetar i systemiska team i kommunerna i Egentliga Finland gratis.

Mentorskap
ger varaktighet i socialbranschen

Den kraftiga omsättningen av socialarbetare medför betydande kostnader för kommunerna och välfärdsområdet. Byte av ansvarsperson är också alltid tråkigt för kunden.

Mentormodellen för socialt arbete är en modell som utvecklats inom projektet Lasu & Pop vid Åbo universitet. I modellen utses en egen mentor för socialarbetare som kommer till arbetsgemenskapen och mentorn stöder därefter socialarbetarens yrkesmässiga utveckling.

– Som en fortsättning på det genomförda utvecklingsarbetet planeras och genomförs nu också en webbaserad utbildning för mentorerna. Det råder en skriande brist på socialarbetare och att lämna branschen är vanligast genast i början av karriären. Med hjälp av mentormodellen söker man hjälp för att de nya arbetstagarna ska stanna kvar i sitt arbete och få det stöd de behöver.

Kartläggning av situationen i Egentliga Finland
och utveckling av innehållet pågår

I utvecklingen av barnskyddet inom projektet Framtidens social- och hälsocentral bygger man nu upp en lägesbild av hur tjänsterna inom det sociala arbetet för barnfamiljer och barnskyddet har ordnats i kommunerna.

– Trots att lagen är densamma för alla kan det finnas stora skillnader i till exempel hur man arbetar och i personalstrukturen, berättar Johanna Lehtola.

I höst inleder också underarbetsgrupper med olika teman sin verksamhet. Syftet är att tillsammans bearbeta till exempel hurdant socialarbete för barnfamiljer och barnskyddets öppenvård, vård utom hemmet eller eftervård man vill genomföra i området, hurdan gruppverksamhet man vill ordna, hurdana stödstrukturer som används för personalen i socialarbetet och hurdant samarbete man samarbetar med till exempel kommunernas bildningsväsende eller tredje sektorn. Även välfärdsområdets egna barnskyddsanstalter får en egen arbetsgrupp.

– Det centrala i allt utvecklingsarbete är kunden och att servicen i framtiden är av jämn kvalitet och människonära i hela välfärdsområdet, oberoende av boendeort.

Mer information:

Johanna Lehtola
projektchef, utveckling av barnskyddet
projektet Framtidens social- och hälsocentral i Egentliga Finland
johanna.lehtola@turku.fi
tfn 0406240863

https://vshyvinvointialue.fi/sv/article/utveckling-av-preventivtjansterna//